hey, i´m a believer.
jag vet inte. jag vet inte varför jag inte bara släpper allt det där? - men jag kan verkligen inte. Jag blir lika pirrig när någon nämner dig och jag är fortfarande lika intresserad. jag förstår inte varför jag bara ger upp? Eller inte ger upp, men kanske tänka på annat. tycker att det är jobbigt, men jag hoppas jämt på att möta din blick på samma sätt igen. och jag vill att du berör mig på samma sätt igen. Jag tror inte att jag kommer få tillbaka dom tillfällena igen. men du var något speciellt för mig, det var du. jag vet inte vad, men du förändrade mig på något sätt. och fick mig att känna mig speciell, inte nu men då. jag vet inte om du ens tänker på mig. du visar ingenting tillbaka iallafall. men du gjorde att jag fick känns den där känslan igen, den som inte går att beskriva..
Kommentarer
Trackback
