idavictoriagillström

Okej, jag förstår dock inte vad det är för människor som håller sig kvar vid min blogg. Men tack för det iallafall! Just nu skrev jag bara för att jag behövde skriva av mig. Och jag förväntade mig att INGEN hade läst den på månader. Så lite depp idag.

Kom hem från Rhodos i söndags. Allt har förändras. Samt min livssyn, ta vara på dagen! Därför är jag jävligt glad att jag har texten jag strävar efter fast på kroppen. Men det jag skulle komma fram till är att allt har förändrats. Kan ju dock inte skriva namn. Men jag kan fortfarande inte släppa det. det pågick i SÅ kort tid, men det betydde väldigt för mig. du fanns när ingen annan och när det var jobbigt. Ingen annan förstår. Och gladare har jag inte varit på länge, låter kanske töntigt men så sant. Nu känns bara allt konstigt och stelt, förstår nog inte riktigt vad som har hänt. Eller förstår gör jag för det var jag, men jag vill nog inte riktigt inse. Bara den själva glädjen när man vet att någon bryr sig, eller. ÅH så svårt att förklara, men bara finns där. Man vet att den finns i alla lägen, och det visste jag med dig. Jag är ledsen för allt som har hänt och så onödigt. Nu önskar jag i efterhand att jag inte hade lärt känna dig, så jag hade sluppit sakna och tänka. För jag klarade mig, jag visste hur man gjorde innan jag träffade dig. Klart jag vet det nu med, men det är svårt. Jag kanske överdriver allting, vad vi var och allt! men för mig så betydde du något, även om det inte var tvärtom. Jag hör så mycket saker i efterhand som jag inte kan förstå har hänt, men det har det. och det måste jag börja inse. Alltså så var de här raderna det sista jag behövde. Men jag saknar dig, men jag tror inte att du förstår. Men jag kan inte lägga ner mer tid i det här, i det här som kanske inte ens fanns för dig. Jag har ju ingen aning, för du har aldrig gett mig några svar.  DELETE!

I dont mind, if you dont mind.
cause i dont shine, if you dont shine..